Om museet
 

 

Hall of Fame-salen

Lars Hindmars OS-rum

Bakgrunden till ett Idrottsmuseums tillkomst i Göteborg.

Tanken att dokumentera vår största folkrörelse i ett Idrottsmuseum väcktes rätt snart efter tillkomsten av Göteborgs Idrottsnämnd år 1956.
I stor omfattning fanns då på (gamla) Ullevi arkivalier från Göteborgs Idrottsförbunds verksamhet sedan 1900 och Ullevibolagets sedan 1916. Här fanns kontinuerligt sedan 1880 utgåvor av svensk idrottspress. Idrotts- och lekmaterial från Sällskapets för Friluftslekar verksamhet fanns även i behåll.

Ett bildarkiv från Göteborgs Idrottsplatsstyrelse åren 1935-1956 och löfte från Giovanni Galligani, storsamlare av idrottsreportagebilder från Göteborg, att överlämna sin bildsamling till ett blivande museum var, tillsammans med övriga objekt, stimulerande bakgrund för att fortsätta insamlingen till ett museum. Idrottsnämnden ställde sig positiv till tankarna på ett museum och kommunalrådet Torsten Henrikson understödde livligt tanken på idrottsmuseets tillkomst. Henrikson tog även under denna tid initiativ till Folkrörelsernas Arkiv i Göteborg.

Genom positiv medverkan från sönerna till vår förste store idrottsman Eric Lemming, kunde en mycket representativ prissamling, inkluderande bl a 2 olympiska guldmedaljer permanent utställas på Ullevi i avvaktan på tillkomsten av ett museum. Ett samarbete med Göteborgs Historiska Museum och dess dåvarande chef Allan T Nilson resulterade i ett flertal idrottsutställningar i anslutning till större idrottsevenemang och jubileer. Den mest omfattande utställningen var den idrottshistoriska tillbakablicken "När idrotten kom till Göteborg" i samband med Riksidrottsförbundets 75-årsjubileum år 1978.

Genom utställningarna öppnades också kontakter med förbund, klubbar och enskilda som gav ytterligare värdefulla bidrag till samlingarna. Den sistnämnda utställningen gav även initiativ till att boken Göteborgs Idrottshistoria 1800-1950 skrevs på uppdrag av Fritid Göteborg. Denna bok kan ses som en sammanfattande bakgrund till ett blivande Idrottsmuseum.

Redan tidigt var Torsten Henrikson inne på tanken att Stora Torp skulle lämpligen disponeras för ett blivande Idrotts- och Friluftsmuseum, genom att Skogssällskapet överflyttade till ett nyuppfört kontorshus i närheten.

Detta var den aktuella situationen när Ebbe Hagard m fl motionerade om en utredning av frågan att inrätta ett idrottsmuseum i Göteborg. Motionen framhöll den ledande roll Göteborg spelat i den svenska idrottsrörelsens utveckling och förslag att uppgiften skulle läggas på friluftsnämnden och museinämnden att skapa ett idrottsmuseum i samarbete.

Efter remiss beslöt kommunstyrelsen att museinämnden skulle utreda möjligheterna till en samordning av samtliga kommunala museisamlingar inom ramen för museinämndens ansvarsområde.
Museinämndens utredning som var klar i november 1978 remitterades för yttrande till bl a fritidsnämnden. Utredningen fann att Göteborgs museer saknade förutsättning att överta de museala samlingar, som för närvarande

fanns vid de förvaltningar, som var berörda av utredningen. Museerna redovisade bristande resurser beträffande ekonomi, lokaler som personal vid det aktuella tillfället. Man fann också , att samlingar av det aktuella slaget inte hörde hemma i en central museibyggnad utan i sin egen ursprungliga miljö. Härigenom når man en bättre medverkan från såväl berörd förvaltning som från allmänheten och föreningslivet. Denna utveckling måste stödjas av museerna. Detta kan ske genom att initiera intresse, förena metodkunskaper och ge service. Utredningen föreslog, att museerna som "paraplyorganisation" medverkade till att berörda samlingar anpassas till museistandard. Göteborgs museer som service- och konsultorganisotion skall ge råd ach rön så
-att en kontinuerlig insamlingsverksamhet bedrivs
-att materialet dokumenteras och registreras
-att materialet konserveras och vördas
-att permanenta utställningar eller liknande arrangemang görs så att materialet kommer allmänheten till godo.

Museerna bör ha dispositionsrätten till samlingarna för vetenskaplig bearbetning och utställningsverksamhet.
Förvaltningarna bör för framtiden ansvara för lokaler, förvaring, vård, registrering och tillsyn samt sakkunnig visning av respektive samlingar.

Efter överväganden i fritidsförvaltningen fritidsnämnden att en stiftelse lämpligen skulle bli huvudman för ett idrottsmuseum och för att museiverksamheten skulle få en bred förankring inom idrottsrörelsen erbjuda Göteborgs Distrikts Idrottsförbund att bliva stiftare och att som som medlemmar i stiftelsen skulle utom Idrottsförbundet även ingå Fritidsnämnden, Museinämnden och Göteborgs Korporationsidrottsförbund.
Detta erbjudande lämnades till Göteborgs Distrikts Idrottsförbund med förslag till stadgar. Efter vederbörligt beslut, och efter förfrågan hos de föreslagna medlemmarna i Stiftelsen kallades medlemmarna till konstituerande sammanträde den 24 januari 1983 då stiftelsen Idrottsmusei Vänner bildades.

Idrottsmuseet startade 1983 och drivs av stiftelsen Idrottsmusei Vänner, en ideel förening med stora ambitioner och många duktiga medarbetare.

Museet består idag av stora samlingar med över 15.000 föremål, ca 30.000 fotografier, saker som donerats eller deponerats av ägarna eller deras anhöriga.

2003 byggdes museet om och består sedan dess av tre våningar fulla med idrottsnostalgi. Museet är beläget i Kvibergs kaserner i Göteborg.

Idrottsmuseet | Övre Kaserngården 12 | 415 28 Göteborg | Tel: 031-72 66 180 | www.idrottsmuseet.se